Söndag...?

Mitt i julhelgerna kan vem som helst bli mer eller mindre förvirrad över vilken dag det är. Känns som om det har varit söndag i 3 dagar och att det kommer att vara så i ett par dagar till. Går till brevlådan av gammal vana, för att sedan inse att det kommer ingen post idag - inte förrän på måndag.

Cranberry Edition

Julen har varit lugn och skön. God mat, fina klappar och Kalle Anka. Barnen gav mig ett paket, från favoritstället Body Shop, med mening. BodyShop har tillsammans med WarChild ett samarbete för att barn i krigsdrabbade områden kan få en tryggare tillvaro, genom att kunna gå till skolan. Det är dock endast vissa utvalda produkter som är med i denna serie, men en del av pengen går till ett bra syfte. Barnen i krigsdrabbade områden får en möjlighet att lära sig, bygga upp sitt självförtroende och genom att köpa en bokformad present i jul från BodyShop, hjälper du ett barn. Sådant tycker jag om.

Har alltid gillat BodyShop, även på den tiden då allt doftade gurka och jordgubb i butiken. Nytta och nöje i ett.

Imorgon är det söndag, om jag räknat rätt. Vardagen mellan helgerna närmar sig och det är bäst att njuta. Ungdomarna här hemma njuter för fulla muggar - de är nog lika förvirrade som jag när det kommer till vilken dag det är. 

God fortsättning på julen.

Julen välkomnad

I Nora, igår kväll.

Igår var jag med maken, våra barn och deras kompis i Nora kyrka för att sjunga in julen. Våra flickor och deras kompis är med i ungdomskören och skulle sjunga, men det slutade i att bara den yngste var med eftersom de två andra var krassliga - hosta, snuva och knappt någon röst. Men de ville vara med i kyrkan ändå, för att lyssna. 

För ett år sedan dog Björn J:son Lindh och i hans namn delades ett stipendie ut till en strävande ungdom. Det var många i kyrkan som fick uppleva utdelningen och alla de vackra julsångerna, några solon och allsång då de klassiska julsångerna sjöngs. Det var en vacker stund i kyrkan och nu är julen välkomnad i Nora.

Vill önska dig en underbar, lugn och god jul!

PS: Det kom lite, lite snö i natt.

Jul, jul, strålande jul...

Ljus över Noras affärsgata, vid kyrkan.

Nu är det sådana tider igen. Tider då vi längtar till ljus och frid, precis som Edvard Evers själv uttrycker det i julsången. En tid av ro, vita skogar, gnistrande ljus och en längtan efter de där vita vingarna ska sänka sig över en och skapa lugn.

En av julbockarna i Nora, under Julmarknaden.

Jag själv springer som en huvudlös höna, fladdrandes så att alla vita fjädrar yr och den som samlar upp dessa kan göra sig en dunkudde av lyxvarianten. Varje år lovar jag mig själv att inte springa, inte stressa och inte sätta krav på mig själv när det kommer till hur julgranen ska vara, när julkorten (helst de egenhändigt gjorda) ska vara skickade och när julklapparna (av bästa slaget) ska vara fixade. Men varje jul misslyckas jag och strävar efter den ultimata toppen av perfektion.

Lucia i Nora kyrka, en stund av lugn.
Med brasklappen - för de som lyssnar,
men inte för de som sjunger och har
övat en hel dag.

Men ingen av oss vill väl tycka att julen är det värsta och önska att den är fort förbi? Julen ska inte vara en helg av ensamhet, sorg, lidande och en längtan över att den ska passera. Tänker jag på min barndoms jular, så blir bilden annorlunda - det var en strålande jul, men vad gömde sig bakom all glädje? Dåtidens vuxna hade säkerligen samma bekymmer som dagens. Är julstöket något vi vuxna bara måste uthärda, finns det ingen väg att nå tillbaka till de där tindrande ögonen, myset och glädjen?

För är alla julens måsten, verkligen måsten?

av Edvard Evers:

Jul, jul, strålande jul, glans över vita skogar,
himmelens kronor med gnistrande ljus.
glimmande bågar i alla Guds hus,
psalm, som är sjungen från tid till tid,
eviga längtan till ljus och frid! 

Jul, jul, strålande jul: glans över vita skogar!
Kom, kom, signade jul! Sänk dina vita vingar
över stridernas blod och larm,
över all suckan ur människobarm,
över de släkten som gå till ro,
över de ungas dagande bo!
Kom, kom, signade jul, sänk dina vita vingar!

Typ en värmare....

En handledsvärmare.

Jag har alltid gillat att handarbeta. Korsstygn, sticka, sy, virka och tanken har även slagit mig att jag skulle kunna testa knyppling. Men dit har jag inte kommit än. Har även haft en lång paus med att handarbeta. Garn, tyg och mönster ligger i ett hörn och samlar damm. Var på Panduro för inte så länge sedan och köpte två nystan av garnet Raggi. Det fanns i underbara färger och jag valde en som kändes julig. Grönt, rött och vitt/grönt som varvas så perfekt att det blir tjusigt randigt. Ska göra en till vid tillfälle, så att jag har ett par. Det värmer skönt om handleden och det behöver jag.

Har nämligen sedan flera år tillbaka problem med styrkan i mina händer. Styrkan lyser med sin frånvaro och händerna blir trötta och matta av vanlig användning. För många, många år sedan upptäckte jag att höger han började strula. Nu är det båda. Det misstänktes då att jag hade karpaltunnelsyndrom. Det är inget allvarligt, men kan bli rätt bra obehagligt. Jag hade precis fått ett av våra barn och det strulade till det rätt ordentligt. Var även på undersökning och en operation bokades in, men jag ångrade mig i sista stund. Ville inte. Får se ifall det blir aktuellt i ett senare läge, igen. Det är mest obehagligt på natten, när det molar och värker. På dagarna går det rätt bra, eftersom händerna oftast är raka och utan större belastning. Men efter ett pass med gräsklippning, städning eller handarbete så blir visan en annan. Samtidigt vet jag att besvären kan komma tillbaka även efter en operation.

Värme och stadigt stöd om handleden hjälper. Därav stickade handledsvärmare. De är stickade i resårstickning, 2 räta, 2 aviga delade på 48 maskor på 4 stickor, i 23 cm som längd med plats för tummen vid runt 17-18 cm. Ville ha dom extra långa, ner mot handleden.

Nu får händerna vila.

Finlands självständighetsdag

Hyvää Itsenäisyyspäivää, som vi säger på finska.

Idag är det Finlands självständighetsdag. Med två enkla ljus firas detta. Har varit på större firande med Svenska kyrkan, för några år sedan då det firades med pompa och ståt. Det var 90-årsjubileum. Det var mässa, konsert och kaffebjudning efteråt. Allt på finska. Idag blir det lite lugnare firande. I tanken. 

Denna dag firas till ett minne av frigörelsen från Ryssland 1917. Finland var även en del av Sverige fram till 1809 och i Finland är svenska ett av landets två nationella språk. Denna dag uppmärksammas gärna i de större finsktalande grupperna, som under under 16-1700-talen flyttat till Värmlands finnbygder och under 1960-1970-talen till Mellansveriges verkstadsindustrier. 

Denna dag är också Nikolausdagen, dagen som ansågs förutsäga vädret för resten av månaden. Så skulle det stämma blir resten av månaden här hos oss rätt solig och med runt -1 grader. Nikolausdagen har även rötter till den katolska tiden och S:t Nikolaus, ett katolskt helgon. Denne är även upprinnelsen till den svenska jultomten och liknande gåvogivare i juletid.

Bakdag

Sitter här i köket omgiven av dofter från dagens bakning. Det närmar sig julmarknad i Nora, så vi föräldrar har lovat att baka till den så att våra ungdomar som går i samma klass kan sälja kakorna, samla pengarna och längre fram åka någonstans. Ska även baka imorgon och troligen även på fredag om jag inte hinner med allt idag. Det har blivit mjuka kakor och nutellakakor. Sista plåten är i ugnen nu. Mjöl i fäjset. Ägg på tröjan.

Och huvudvärk. Men det går förhoppningsvis över.