Senaste nytt

Sommaren är igång, men vädret hänger inte med riktigt. De senaste dagarna har det varit rätt bra kyligt, så kyligt att raggsockorna har kommit fram. Än har jag inte badat, haft sandaler eller svept mig i något tunnare än jeans, tröja och jacka. Men mer kan vi väl inte förvänta oss av den svenska sommaren.

Full fart på Ullevi

Harry och fyrverkerier

För någon dag sedan var vi i familjen på en tur till Göteborg och Borås. Bodde på hotell och fixade så att barnen kunde gå på One Direction på Ullevi. De hade varsina Early Entry biljetter och ville stå i kö från 07:00. Hurra, jag som är en verklig morgonmänniska - inte alls. Men det var bara att masa sig ur den härliga sängen på hotellet och dra sig till Ullevi. Det var en del folk på plats, men våra flickor fick väldigt bra platser längst fram så de nästan kunde röra Harrys fötter. Jag och maken kom in senare efter en vända i stora staden, lagom till att förband nummer två drog igång.

Lite shopping

På denna tur var vi även på IKEA, för att äta mat. Tjejerna köpte lite material för att göra skyltar och då passade jag på att köpa "Huset" till de mindre dockorna jag har. De hade en fin display där, men kunde tyvärr inte hitta den där och då. får leta vidare - är troligen en del av en hylla. Var även på ett lokalt ställe i Borås som sålde pärlor i alla de möjliga former. Köpte några påsar därifrån, billigt och bra.

Mammas grav

Vi tog oss även tiden för att besöka min mors grav. Blev ledsen för att det verkade som om ingen varit där på ett bra tag. De vinterblommor jag och familjen hade skickat ner i februari, var fortfarande kvar och det var allmänt "stökigt". Vi köpte nytt och jag planterade om. Det kändes bra.

Intressant läsning

Har börjat läsa på en bok, "Sommarhuset" av Anna Fredriksson. Den har dammat i bokhyllan ett tag, så jag bestämde mig för att det fick bli min första bok efter det långa uppehållet av läsning. Har inte haft koncentrationen på topp. Denna bok är en bra, lättläst bok som jag inte vill lägga ifrån mig. Jag vill veta hur det går. Känner igen mig en hel del i en av huvudpersonerna i boken och även om vissa delar i boken är annorlunda än min egen verklighet, så känner jag igen hur det kan bli efter en släktings bortgång. Det är många som tittar fram från den mörka hålorna under stenarna. Att sedan hantera dessa, kan bli jobbigt. Men inget som inte passerar.

Nu ska jag ta natt och luta mig på vardagsrumsgolvet där vi har bäddat fint. Är hos svärmor.

Alla dessa platser

Nu i semestertider kommer fler och fler artiklar fram på resmål, viktiga platser att besöka och små som stora somriga bucketlistor. Det är alltid intressant att läsa sådant, oftast med samma platser men i en annan rangordning.

Den senaste jag läste var Svenska Dagbladets artikel om "Tolv platser du måste se innan du dör". På listan finns New York, Island, Macchu Pichu och några till. Jag skulle kunna tänka mig att se Petra i Jordanien, Påskön i Chile, torget i Marrakech och åka på safari i Afrika. Sedan skulle jag vilja lägga till några resmål - nämligen Taj Mahal. Skulle inte heller gråta över en häftig tågresa. 

Men man får inte glömma att en resa i närområdet kan ge mycket med. Jag och maken var på en biltur här om dagen och svängde av till Hålahult, bara för skojs skull. Plötsligt efter en kringelikrokväg i skogen hamnar vi i ett öppet området med våningshus och en byggnad som kan liknas vid skola, anstalt, sjukhem. Vi funderade var vi hade hamnat och väl hemma igen så gjorde jag en sökning och fann att det var Hålahults gamla sanatorium. Att läsa om detta område och även lära sig att det kan spöka där var en upplevelse. Och då var vi inte ens långt hemifrån. 

Det finns många platser att uppleva, börja där du står.

Det här med förorten...

Min barndomsgård för närmare 3 år sedan

Har precis läst en krönika av Ehsan Fadakar, om segregationen i Göteborg. Den är enligt honom total och han är inte förvånad över det som sker i stadsdelarna kring staden. Det är inte jag heller. Har bott i förorten Gårdsten/Angered sedan jag var bebis. Växte upp i en lugn och harmonisk förort med parker, djur, natur och en närhet till staden, som med enkelhet nåddes av bussar och spårvagnar. Sommardagarna var varma, djuren gosiga vid ungdomsgården nere i dalen och vännerna bodde nära. 

Men sedan hände något runt 1980-talets mitt. Statistiken om hur brotten ökade gick från mun till mun, fler hade hört om överfall, mord, inbrott och i samband med detta flyttade många bort från Gårdsten. Den polarisering som Fadakar pekar på, gjorde sig även påmind redan på slutet av 80-talet och sedan dess kan jag säga att det har gått neråt. Såg på samma sätt förändringen i Gårdsten, som Fadakar såg förändringen i Frölunda. Skolor, handelslokaler, parker och närliggande områden förändrades sakta. De skolor jag gått på, står kvar men vad de används till har förändrats. Lekplatserna står tomma, livet på innegårdarna är nästintill obefintliga. Det är igenväxt på många ställen där det fanns möjlighet till sommarens aktiviteter och allt har blivit extremt säkert med lås, bommar, kedjor och barriärer. 

Oron har visst växt sedan jag flyttade därifrån på 1990-talets mitt. Att säga hej, att titta någon i ögonen och hoppas på ett vanligt kort samtal verkar vara något att bara glömma. Det kan tolkas fel och sluta i en aggressiv stämning. De som bor där är inte förvånade och vi som har bott där och sett delar av förändringarna är inte heller förvånade. 

Det är dags att verkligen säga som det är. Men är det försent?

Jag är glad att jag kom därifrån.

Splitter ger lycka?

Det som är kvar av skålen

Enligt gamla sägner, sägs det i Finland att "sirpaleet tietää onnea, lasinsirpaleet kyyneleitä" - alltså "splitter ger lycka, glassplitter ger tårar". Ja, då kan vi hoppas på tur, eftersom jag i morse tappade en skål och den sprätte åt alla håll. Det blev att plocka de största bitarna och dammsuga de mindre. Skålen var från den tiden då jag och maken byggde bo. Köpte dessa skålar på IKEA. Dekorationen av små röda hjärtan är bortdiskad sedan länge och glasyren fångar upp varje repa från skeden. Och nu är det en skål mindre. Så kan det gå!

Varmt! Solbrillor och solhatt på!

Det är en väldans solig dag och ljuden utifrån är annorlunda. Många av skolorna hade sista dagen igår och idag är det ledighet som gäller för många. Vora flickor åkte till Marieberg för att shoppa i hettan. Pappan i familjen är på väg nu från jobbet och ska plocka upp dom. Sedan blir det mat från nått uteställe med hem, det ser jag framemot. Kanske Saigon, vem vet. 

Tjupp hej, dockor!

Själv har jag varit hemma och försökt mig på en så kallad face-up eller re-paint. Köpte denna docka för ett tag sedan, putsade upp dess fabriksmink med aceton och en tops, sprayade den och tog fram mina soft colour pencils. Har lite svår för ögon, speciellt när hennes ansikte är lite av det platta slaget. Kan vara en möjlighet för den som kan konsten, men för den som är nybörjare så är detta platta ansikte en utmaning. Men så här långt är jag nöjd. Tur så kan man sudda, måla om, putsa o börja om ifall man skulle bli missnöjd.

Hoppas du har det skönt i solen. Trevlig helg!

Sommar!

Det surrar i sommarvärmen

Det närmar sig mitten av juni. Det är hejdlöst vad tiden går fort. Idag hade tjejerna sin sista dag i skolan. De gick iväg runt åtta i morse med sina somriga kläder och söta skor. Håret och sminket var i ordning och det var mycket glädje i själen. 

Äntligen sommarlov!

Sommaren var rätt så seg i starten. Det var många kalla och regniga dagar i maj och i början av juni, men så plötsligt vände det och blev så där varmt och jobbigt flottigt. Är inte så förtjust i värmen eller krypen som kommer med sommaren, tycker mer om hösten. 

Nu är tjejerna lediga många, många veckor framöver. De kan slappa på härsen och tvärsen. Bada, sola, umgås, äta gott och njuta av att dagarna är lediga utan prov, förhör och tidiga morgnar. 

Vem ser inte framemot sådant?