22 feb. 2016

Hurraa på din...atschiii...host, host, host....födelsedag!

En varm kopp te, här och nu
Sitter här i köket. Det är tyst, men samtidigt känns det som om jag hade en hel hamnstad i huvudet. Det susar och väsnas. Det känns tjockt. Halsen och luftrören låter som en hel orkester, piper och visslar och rasslar. Hoppas att en kopp varm te hjälper åt detta. Har tagit lite medicin som förhoppningsvis dämpar allt annat. Men så är det ju fortfarande sådana där tider, förkylnings- och influensatider. Hurra. Hostar jag så känns det som om huvudet ska lätta som en raket - take off! Men även det här ska passera och livet går vidare.

Men nu till något mycket viktigare!

Dottern
Tänk att det har gått 16 år! Tycker själv att det inte var så himla länge sedan som äldsta dottern var liten, sprang runt med sina leksaker och skulle komma tillbaka snart (hon sa ofta så, "kommer snart tillbaka") när hon väl skulle göra något viktigt. Idag är hon en medveten tonåring som funderar på framtiden, gör gymnasieval och umgås med världen via sin mobil. Idag, på sportlovets första dag, har vi firat hennes födelsedag. Det blev bad på Energikällan, fajitas (eller som vi säger, kycklingtacos) och så slutligen kladdkaka med bär och grädde. En skön och lugn dag efter hennes önskemål.

"Dream House"

"Det var en gång två flickor, som bodde i ett hus."
Will lämnar sitt jobb som framgångsrik redaktör för att leva och bo med sin familj i en idyllisk förort.  Han har fått ett kontrakt för att skriva en bok och tänkte börja skriva samtidigt som familjen bygger upp ett nytt hem, långt ifrån stadens buller. 

Men idyllen blir inte som de tänkt. En underlig man smyger omkring huset och skrämmer slag på både frun och barnen. Will i sin tur börjar forska i detta och är förvånad över att vare sig polisen eller grannarna verkar vilja hjälpa honom. Endast en granne är öppen att hjälpa till, Ann heter hon.

På egen hand och med stöd från Ann finner han att en familjeman vid namn Peter Ward sägs ha mördat sin fru och sina två döttrar i huset hans familj nu flyttat in. Han får även reda på att Peter Ward var inskriven på det lokala psykiatriska sjukhuset Greenhaven under en femårsperiod. Peter Ward skrevs ut i dagarna och Will gräver djupare i husets hemligheter och vid ett besök i Greenhaven kommer mörka hemligheter fram, som påverkar Wills liv i hans och familjens drömhus.

Vissa säger att huset bevarar minnen, men troligen även hemligheter. För Will blir huset och de upptäckter han gör bara mardrömmar som han gärna hade sluppit. Sanningen är smärtsam, men den ger dig även en frihet. Kanske en efterlängtad frihet.

Tagline: "Once upon a time, there were two little girls who lived in a house."
Genre: Drama, Thriller, Mysterium
Skådespelare: Daniel Craig, Naomi Watts, Rachel Weisz
Betyg: 5,9 av 10 

18 feb. 2016

Mer känsliga idag?

Då jag var liten, var det ingen som förbjöd Tintin, negerbollar, Alfons, matematikläxor på tid och det var ingen som använde sig av ordet kränkt. Inte ens kinkig, som blev flitigt använt då en viss blöja hamnade i reklamsfären. 

Jag tycker att vi idag är väldigt snabba med att reagera på sådant som vi inte gillar, mindre som smått. Jag har valt ”mindre som smått” istället för stort som smått av den anledningen att jag anser att det är just småsaker. Det är ingen som skriver av sig på sociala medierna om hur människor flyr från krig och oro och hur dessa människor lider och får sår i själen, för livet. 

Vet hur det känns, matte är svårt
Låt oss ta mamman som blev upprörd över sonens läxa. Hon filmar sin son, hon debatterar på Facebook och hamnar i tidningen. Våra döttrar har också fått matematikläxor på tid och det var inte det lättaste, men jag fokuserade på att lära ut enkla sätt att räkna, jag skapade lugn genom att ta kopior på läxan och låta båda barnen göra dessa utan tid, tills de själv kände att de hanterade talen. Då kunde de göra sitt på tid, hemma som på skolan. Med säkerheten av att det är okej att inte hinna. Det är din roll som förälder och som lärare. Tycker du att det är något fel som skolan gör, ta upp det med skolan först. Ta upp kritiken med den specifika läraren och rektorn. Du ska inte filma ditt barn och visa det för hela internet. Det kan inte vara en bra känsla för barnet att låta alla se hur svårt det är för honom eller henne. Hjälp barnet istället. Utan att filma.
Alfons Åberg
Sedan har vi den busiga pojken Alfons Åberg, som bara ska göra en massa saker innan han kommer till skott. Första boken kom 1972, i en tidsanda som är annorlunda än den idag. Böckerna om Alfons Åberg toppar år efter år på listorna över de mest utlånade böckerna på våra bibliotek, så något rätt måste ju författaren göra. Själv såg jag många Alfons Åbergs bravader på TV, på bästa sändningstiden för barn då det var barnprogram. Alfons Åberg är en del av vårt kulturarv och har kunnat ses på bio, på TV, på teatern, i musikaler och utställningar, men även utanför de svenska gränserna. 

I detta fall handlar det om ett litet barn som sägs ha fått mardrömmar efter att ha sett en film, ”Alfons och odjuret”. Boken är från 1978 och handlar om Alfons som fått ett odjur under sängen. Filmen kom ut några år senare. Berättelsen handlar om hur Alfons får ett odjur under sängen, ett odjur som symboliserar hans skuldkänslor efter att han varit taskig mot en annan liten kille. Böckerna om Alfons Åberg tar upp vardagshändelser i ett barns liv och hur Pappan, som är ensamstående, hanterar dessa situationer.

Även här anser jag att föräldrarna borde ha tagit upp händelsen med ansvarig lärare på förskolan först istället för att anmäla till skolinspektionen. Sedan tycker jag att det skulle vara lämpligt att föräldrarna såg filmen med sitt barn och förklarar för honom vad som händer och vad det hela handlar om. Poängtera det viktiga i berättelsen, att odjuret är Alfons känslor efter att han har gjort fel mot någon annan och odjuret försvinner när man är en bra kompis och säger förlåt. Håller med Felicia Kemppi om att det är dags att möta barnens rädsla istället för att anmäla.

Tycker att det är fokus på fel ställe! För hur hjälper en anmälan detta barn, som fått mardrömmar? Eller barnet som blir stressad av sin läxa? Speciellt om ingen vuxen, du som förälder, möter barnets oro.

14 feb. 2016

Livet rullar på

Det är rogivande att måla.
Har målat en del i mina appar.
Det är redan mitten av februari. Dagarna rullar på, snöflingorna faller och vintern gör sina sista pustningar medan våren trycker på. Förkylningarna kommer och går medan medicinerna tar slut. Det är som det brukar vara så här i början av året, i skiftet mellan vinter och vår. Det känner vi nog alla till. Men det är väl tur att vi går mot ljusare tider.

Medan vi väntar på våren, så har vi fixat glasögon till äldsta dottern och pass till ungdomarna som ska iväg till utlandet under våren. Konfirmationsresan, vill säga. Vi har sett en del filmer och serier. Vi har kämpat ihop med läxor, prov, redovisningar och inlämningsuppgifter. Kan förstå ungdomarna ifall de nu ser framemot sportlovet och sköna slappa dagar. Men innan det ska äldsta dottern göra gymnasieval. De blir stora fort!

Själv känner jag i mitt vänstra ben, som om jag skulle ha trampat snett fast jag vet att jag inte har det. Halkade rätt ordentligt tidigare och slog i knäet, men det har gått över innan det här kom till. Ja, får hoppas att ömheten och värken går över.

Årets början var även tragisk när det kommer till kändisvärlden. Många kändisar lämnade oss. David Bowie, Alan Rickman, Rene Angelil, Glenn Frey, Dan Haggerty, David Margulies och Tera Wray. För att nämna några. Och idag nåddes vi av den tragiska nyheten om indiepopbandet Viola Beach, som förolyckades i Södertälje. 

Må de vila i frid.