Kontroll

Perfekt socker och ett hjärtformat blåmärke efter
provtagning i armvecket. Det var ömt, fick ta på
Xylocain för att lätta - där av glansen.
Plåstret satt på som gjutet.
Var hos diabetessköterskan, dietisten och på ögonbottenfoto i måndags. Jag har haft diabetes sedan 1997, i oktober. Det är många år och det är mycket jag har lärt mig under dessa år. De jag har som mitt "team" på sjukhuset har troligen sett att jag gärna sköter mig själv - eftersom jag känner mig och min diabetes bäst. Fortfarande känner jag att de gärna vill styra och tycker att jag kanske inte ska ta så många och så stora beslut själv när det kommer till egenvård av diabetes. Själv tycker jag att det är bra att kunna hantera sin diabetes och lära känna till alla reaktioner. Det är inte alltid en kan rådfråga en läkare eller en sköterska. Samtidigt så uppskattar jag möjligheterna till den kontakten.

Det var en vanlig kontroll-vända jag var på, med provtagning. Pratade med dietisten om framtida mål och vad som är viktigt att tänka på. Diabetessköterskan kollade värden och pratade om nivåer och skötsel. Slutligen var jag på ögonbottenfoto. Det minst roliga med att ha diabetes efter alla vägningar och måttmätningar. Dropparna är långt ifrån sköna. Svider och sen rinner ögonen. Pupillerna blir skräckis-stora och allt starkt ljus blir mer än jobbigt. För att inte tala om hur suddigt jag ser. Kan inte ha varit hippt, inte ens hos de egyptiska kvinnorna då det begav sig.

Det var hur skönt som helst att komma hem. Pusta ut och ta en lugn kväll, utan måsten. Kändes skönt att ha det gjort. Allt var som förra gången, mer eller mindre i balans.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar

My Instagram