Segdraget...

Ibland så funderar jag ifall det vore bättre om alla förkylningssymptom kom med en gång istället för att droppa av en efter en. Det börjar med seghet, rinnande näsa och öm hals. Sedan kommer nästäppan, febern som pendlar och snoret. Efter det kommer hostan, öronvärken och svårigheten att sova. 

Just nu är jag i den sista fasen med vänster öra och en hosta som verkligen ger inget kvar åt fantasin. Kan vakna mitt i natten av att jag hostar. Inga varningssignaler, utan bara plötslig hosta. Det finns enklare sätt att skrämma sig själv, det kan jag lova.

Är så trött också. Trött på förkylningen men även trött. På eftermiddagen, när maken åkte till jobbet och yngsta dottern kom hem från skolan, la jag mig i sängen. Tänkte bara blunda en liten stund och slappna av. Hah, slocknade och vaknade några timmar senare. Tur så skulle jag ingenstans.

Minns att jag en gång haft en förkylning som hemsökte mig i fem veckor. Slogs ut totalt och fick även hoppa av en kurs, för jag hann inte läsa ikapp. 

Det blir en del halskarameller, ibumetin, vätska, vila och Vicks vaporub. 

Även detta kommer att passera....för att troligen ersättas med något annat gissel.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar

My Instagram